Nathalie

De finns många som frågat mig om jag inte umgås med mina gamla vänner, eller vänner från skolan- Njae. Jag umgås inte direkt med dom jag gjorde när jag gick i skolan. Anledningen till de är för att dom visade sig vara ens vän när man gick i skolan. Allt va så himla roligt med att jag va gravid. O dom tyckte de va så synd att jag inte skulle gå tillsammans med dom längre, o ta studenten med dom oså. Men ska jag vara helt ärlig, de rörde inte mig i ryggen. Då jag redan va för beredd på att vi skulle tappa kontakten. De blir så med dom flesta. De är samma sak när man tagit studenten, man tappar kontakten sakta men säkert.. De finns en del jag umgås med sen innan, men dom gck inte i skolan! Sen har jag träffat såna som gick i skolan, som också va gravida, de är dom jag umgås med nu. Mammor i samma ålder från samma kommun o skola! De bara jag älskar. För de går inte o jämföra dessa människor med dom jag umgicks med innan. Dom här är mycket bättre. Vi har samma intressen o allt sånt, Jag vill inte höra på mina gamla kompisar som skryter om hur fulla dom va i helgen, vilka dom strulade med, eller vad dom gjort på sin fylla- de intresserar inte mig ett dugg! Och jag är inte den enda som tänker så, även dom mammor jag har nu, tänker samma sak. De skulle bara bli tröttsamt för oss o lyssna på de.

Sen känner jag att, dom jag va med innan - vad va dom för vänner? Vänner som inte visar sitt intresse längre! Jag klarar mig utan dom. Jag har min familj, min underbara son- syskon o nya vänner! Livet kan inte bli bättre än såhär. Jo, givetvis blir de bättre när Filip får ett syskon, men JUST NU- kan de bannemig inte bli bättre. Jag älskar mitt liv. Bara vara hemma- slappa o ta allt i min takt!

Folk gnäller på att skolan börjar igen- o jag bara ler inom mig. Inte för mig. Jag är mammaledig med min son. Jag har en son, jag har fött ett barn. Han som just nu ligger i min säng o sover, de är han jag burit inom mig i 9 månader. De kan jag inte förstå. Jag har ett ansvar för denna människa tills han är 18 år. Då bestämmer han de mesta själv- eller allt själv. Men jag har ett ansvar, o de är min skyldighet o se till att han mår bra enda tills JAG inte finns mer. O de ska bli så jäkjla kul o se vad han blir för en människa- lik mamma eller pappa i ungdomen? Ah- ni förstår!

Nu ska jag greja lite till- disken tog jag i morse när Filip låg i sitt gym o lekte. Han vände sig från rygg till mage, jag la tillbaka honom på ryg under leksakerna i gymmet, men han envisades o skulle rulla över på mage- flera gånger. Eller ah, säkert 4 iallafall! Tiden går så fort! Han växer så fort.. Han bestämde sig iallafall för o vakna strax efter nio idag! Skönt. Nu sover han igen. L kommer hem runt 14-15, då ska vi till Kinna en sväng för o åka till Apoteket o Banken. Sådär roliga saker. Usch!

De går tyvärr inte o ladda upp bilder just nu!